Vi kan inte vara utan kärnkraft
ENERGIPOLITIK REPLIK
De senaste åren har förbrukningen varit starkt påverkad av milda vintrar vilket gjort att vi haft en viss marginal. I dag tvingas vi importera trots att industrin går på lågvarv. Skall vi önska att industrin får fortsatt problem med export av sina varor, skriver Bengt Arvidsson. (Svar till Stina Bergströms och Eva Hallström (NWT 23/2))
Miljöpartirepresentanterna i Värmland fullföljer partiets osakliga inställning i energifrågor i sin debattartikel den 23 februari. Prisjämförelser som görs blir lätt komiska. Ena stunden hävdas att kärnkraften är en mycket dyrare energikälla än andra alternativ. I nästa andetag anser man att kärnkraftutbyggnaden slår undan benen för alternativen. Underförstått menar man tydligen att investerarna i kärnkraft inte förstår kostnadssambanden och/eller är så förälskade i kärnkraft att de bara bygger vidare. Sanningen är naturligtvis att andra alternativ har svårt att konkurrera ekonomiskt trots omfattande subventioner och politiska ingrepp till deras fördel.
Den jämförelse som görs med solceller håller inte i praktiken. Jag har inte klart för mig om kostnaden 0,4 dollar/watt är korrekt. Men en installerad effekt kan inte jämföras rätt av mot installerad kärnkrafteffekt. Solen lyser som bekant inte alltid och ibland täcks solceller av snö. På samma sätt är vindkraft beroende av att det blåser och även av att det inte blåser för hårt. Inte sällan är elbehovet som störst då alternativa kraftkällor ger minst tillskott. Därför måste miljövidrig fossilbaserad kraft finnas som back up och startas upp vid sådana tillfällen.
Kärnkraften ger normalt ett fullt tillskott under 6 000-8 000 timmar per år. Senaste året har det varit problem med några av kärnkraftaggregaten. Det beror delvis på att kontroll- och underhållsbehovet ökar med aggregatens ålder. Det påverkas också av att den fortsatta driften är politiskt osäker och att därmed resurser och kompetens undermineras. Blotta tanken på att en regering kan komma att innehålla ministrar från miljö- och vänsterpartierna kan skrämma bort folk från kärnkraftindustrin.
Den utdragna byggtiden för Olkiluoto i Finland beror mest på ett långt uppehåll i utbyggnad av kärnkraft och ett utvidgat säkerhetstänkande. En mera kontinuerlig utbyggnad hade gett en stabilare grund för utveckling av säkerhetsteknik och byggmetoder.
Beträffande nedsmutsning tror jag att de flesta är medvetna om att det obefintliga koldioxidutsläppet är en av kärnkraftens största fördelar. Hade kärnkraften inte idiotstoppats i flera länder under många år hade klimatfrågan varit närmare en lösning. En tillnyktring sker nu på många håll. En kraftig utbyggnad sker eller planeras världen över.
Att det svenska elsystemet skulle vara starkt överdimensionerat är en myt. Sverige har under många år haft en effekt- och energibalans som vissa år medfört att vi importerat el från våra grannländer och ibland exporterat. De senaste åren har förbrukningen varit starkt påverkad av milda vintrar vilket gjort att vi haft en viss marginal. I dag tvingas vi importera trots att industrin går på lågvarv. Skall vi önska att industrin får fortsatt problem med export av sina varor?
I den totala energibalansen ingår bland annat transporter och fjärrvärme m m som till stor del baseras på fossila bränslen, avfall och biobränslen. I det perspektivet förminskas ofta kärnkraftens betydelse. För elkraftbalansen gäller att nästan hälften av all produktion sker med kärnkraft. Den förnyelsebara energin kommer huvudsakligen från vattenkraft med något tillskott av annat. Vindkraften svarar för cirka 2 procent.
Det säger sig självt att det är en jätteinsats som krävs för att ersätta kärnkraften och att det i dag måste ske med fossila bränslen. Det går säkert att reducera förbrukningen men det kan också finnas anledning att beakta att nya elbehov kan vara miljömässigt intressanta. En aktuell diskussion förs till exempel om elbilar. Då räcker det inte att som någon (skämtsamt?) menade att bara ansluta bilarna till två hål i väggen.
Bengt Arvidsson, Karlstad
Publicerat på http://nwt.se/asikter/debatt/article670819.ece