Miljömässigt hållbar
Klimatförändringarna innebär att vi måste ompröva vår syn på vilka energikällor vi ska använda. Vi vet att vi måste bort från användning av fossila bränslen som genererar stora utsläpp av koldioxid. Rätt producerad är elektricitet den naturliga lösningen.
Genom att använda elektricitet kan exempelvis fossila bränslen fasas ut till förmån för elbilar. All produktion av elektricitet påverkar miljön på något sätt. Det kan handla om ingrepp i naturen, om utsläpp av växthusgaser eller om risker förenade med förvaringen av restprodukter. Klimatdebatten har återigen satt fokus på kärnkraften som ett av få riktigt effektiva, klimatneutrala alternativ för att fasa ut fossila bränslen, minska koldioxidutsläppen och därmed reducera växthuseffekten.
Låga utsläpp tack vare kärnkraften
Tack vare kärnkraftsutbyggnaden har Sveriges elproduktion de lägsta koldioxidutsläppen i Europa. Sedan 1970 har de svenska koldioxidutsläppen minskat med ca tio procent, samtidigt som elkonsumtionen ökat kraftigt och den svenska ekonomin mer än fördubblats i reala termer. Under samma period har de globala utsläppen ökat kraftigt. Idag har Sverige har lägst utsläpp per capita i EU15, och i hela EU27 är det bara fyra länder (Lettland, Litauen, Rumänien och Ungern) som har något lägre utsläpp.
Nittio procent av Sveriges elproduktion kommer idag från kärnkraft och vattenkraft. Båda ger ytterst små utsläpp av växthusgaser, till och med mindre än vindkraft. En procent av Sveriges elproduktion kommer från vindkraft.
Säker elproduktion
Kärnkraften är säker. Den svenska reaktortypen är även den vanligast förekommande i resten av världen. Den har på mer än 10 000 driftsår råkat ut för en allvarlig olycka, Harrisburg 1979. Då fungerade säkerhetsinslutningen precis som det var tänkt och ingen strålning läckte ut. Den strålning som ett kärnkraftsverk avger får inte överstiga en tiondel av den strålning som finns naturligt i naturen. Trots att gränsvärdena är så låga har strålningsnivåerna vid ett svenskt kärnkraftsverk aldrig ens varit i närheten av dessa.
Säker avfallshantering
Det finns säkra tekniska lösningar på avfallsfrågan. Sverige tillämpar av politiska skäl en så kallad öppen bränslecykel. Den innebär att en bränslestav endast används en gång, trots att bara några procent av energin har använts. Bränslestavarna mellanlagras i 40 år, under den tiden har 95 procent av strålningen försvunnit, därefter ska de slutförvaras i urberget i en särskild inkapsling. Under 2009 förväntas beslutet fattas om slutförvaret ska placeras i Oskarhamn eller Östhammar. Den metod som är tänkt att användas är samma som Finland redan valt.
Det finns även annan typ av avfall, så kallat låg- och medelaktivt. Det handlar om skyddskläder, filter och annan utrustning och kommer även från sjukhus, forskningsinstitut etc. Detta slutförvaras direkt.
Avfall som bränsle
Nya generationer av kärnkraftverk kan återanvända bränslet på nytt – till dess att all energi använts. Då återstår endast en bråkdel det radioaktiva materialet. Bara det använda bränsle som finns idag i mellanlagring räcker till att driva 10 bridreaktorer under 500 år.
Uranbrytningen - hur påverkar den?
Den mest omfattande miljöpåverkan sker i samband med uranbrytningen. Liksom all annan gruvbrytning påverkar den landskapet. Däremot är uranmalmen inte mer radioaktiv än granit. En stor skillnad mellan uran- och kolbrytning är skillnaden i energivärde. För att utvinna samma mängd energi som det finns i 3 000 kilo stenkol behövs det bara 50 kilo uranmalm. De ingrepp i miljön som gruvbrytningen innebär blir alltså väldigt mycket mindre vid uranbrytning. Precis som vissa metaller måste även uran lakas ur malmen. Miljökraven på gruvdrift har skärpts under åren men mer kan göras. Svenska kärnkraftverk använder sig av uran från miljöcertifierade gruvor.